Noticias

Xefe Estadu Preokupa Preparasaun Infraestrutura Ba Siméria ASEAN 2029 La’o Atrazu

todayJune 17, 2026 19

Background
share close

Díli, 17 Juñu 2026 (RAFA.TL)- Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta, preokupa  ho preparasaun Governu nian, liu-liu ba iha area infraestrutura hanesan aeroportu no otél sira ne’ebé lao atrazu tebes liga ho preparasaun Timor-Leste assume prezidénsia Siméria ASEAN 2029.

“Ha’u hatete ema balu preokupadu loos ba atrazu iha Timor-Leste kona-bá infraestrutura ba siméira ASEAN nian 2029. Sira husu lisensa ba otél sira, husu ne’e halo ona  ka lae, tanba Governu mak husu ba sira, atu halo otél estrela sira ho lalais, ida de’it la sufisiente, maibé to’o agora, lisensa oan ida de’it mós, susar tebe-tebes, buat ne’ebé iha rai seluk Governu halo dezisaun ohin ratifika kedan,” Ramos-Horta hateten.

Tuir Xefe Estadu nia haré  katak, infraestrutura boot sira hanesan aeroportu tenke prontu minimu fulan-neen antes,  para bele halo teste oin-oin aviaun nia semo  tuun no  sa’e, teste Imigrasaun, teste Alfándega no mós  texte kuarentina saúde nian.

“Ita mak hakarak ita mak presiza, ida-ne’e dada to’o agora  aeroportu ne’e  la book aan, loloos avansa tiha ona, iha prosesu hela problema iha prosesu hela, maibé ita la haré servisu, difisíl tebes atu halo aeroportu ne’e prontu ba 2029,” Xefe Estadu hateten tan.

Prezidente Repúblika argumenta katak tuir loloos otél sira ne’ebé atu simu bainaka importante sira ne’ebé sei mai partisipa iha Siméria ASEAN 2029, tenke prontu ona,  no iha  garantidu hodi bele halo  rekrutatamentu ba  traballadór sira, husi traballador bazikú to’o espesializadu nian.

Jornalista: Zita Menezes/Editór: Vito Salvadór

 

Written by: RafaFM

Rate it

Sé maka ita

Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.

Kontaktu sira
error: Content is protected !!