Noticias

PR Vizita Oan-Ki’ak Na’in-Lima iha Sanerin no Promete Tau Matan Ba Sira

todayAugust 12, 2026 26

Background
share close

Balibo, 12 Agostu 2026 (RAFA)- Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta, Tersa-ne’e, vizita direita família ida iha Aldeia Caco, Suku Sanerin, Postu Administrativu Balibo, Munisípiu Bobonaro, ne´ebé enfrenta hela situasaun triste, hafoin inan no aman mate tuir-tuir malu iha fulan ida nia laran no husik hela oan-ki’ak na’in-lima (5), inklui bebé ida ne’ebé foin kompleta idade ba fulan haat.

Prezidente Repúblika José Ramos-Horta nia vizita ba oan-ki’ak na’in-lima ne´e akontese hafoin oan-ki’ak sira ne’e ho inisiativa no karajen haruka direita sira nia vídeo ba Xefe Estadu iha semana liubá hodi husu apoiu umanitáriu ba sira nia moris loroloron.

PR José Ramos-Horta kompromete tau matan ba oan-ki’ak na’in-lima ne’ebé inan-aman husik hela iha Sanerin, Balibo.

Simu tiha informasaun ne’e, Prezidente Repúblika orienta kedas Gabinete Unidade Sosiedade Sivíl no Asuntu Sosiál Prezidénsia Repúblika, ne’ebé lidera husi Assesor Quintiliano Moniz, atu halo vizita direta no observasaun ba família refere nia kondisaun.

Oan-ki’ak sira ne’ebé agora dadaun hela iha kondisaun vulnerável mak Rosalina da Purificação (tinan 15), Tautiliana da Purificação (tinan 12), Octoviano Maia da Purificação (tinan 10), Aida Maia da Purificação (tinan 4), no Aliança Maia da Purificação, bebe ida ne’ebé sei iha fulan haat.

Iha ninia liafuan emosional, Rosalina da Purificação, nu’udar oan boot husi família refere, husu apoiu husi Prezidente Repúblika atu ajuda sira nia moris no kontinua sira nia edukasaun.

“Ami oan-ki’ak na’in-lima husu tulun ba Prezidente ho avó nia laran luak atu ajuda ami. Ami nia inan foin mate. Ami husu atu Prezidente bele tau matan ba ami nia eskola, nesesidade bázika no hatais,”  Rosalina da Purificação hateten.

Tuir kronolojia ne’ebé hato’o husi família no komunidade lokal, inan família refere, matebian Aliança Maia, uluk moras ona antes halo partu ba nia oan feto ikus. Hafoin partu liu husi operasaun, nia mate no husik hela oan na’in haat ho bebe ida ne’ebé sei ki’ik.

Semana ida de’it, matebian nia laen, Anselmo da Purificação, mós husik iis  tanba susar hanoin no presaun emosional ne’ebé boot.

Prezidénsia Repúblika José Ramos-Horta hateten katak Governu sei koopera ho autoridade munisipál no Ministériu Edukasaun atu garante oan sira kontinua hetan asesu ba edukasaun no apoiu sosial.

Prezidente  Repúblika mós kompromete atu kontinua tau matan liu-liu ba bebé ne’ebé sei iha fulan-haat no kondisaun saúde família refere nian.

Agora dadaun, oan-ki’ak na’in-lima ne’e hela hamutuk ho sira nia avó feto no inan-bin boot ne’ebé agora assume responsabilidade atu tau matan ba sira.

Xefe Suku Sanerin, Francisco Reis Tavares, agradese ba Xefe Estadu tanba responde lalais ba situasaun família refere no haruka kedas ekipa husi Gabinete Prezidénsia  mai fó apoiu direta.

“Ohin, Prezidente fó apoiu hanesan fós, roupa no buat barak ne’ebe iha ne’ebá, no nia mós orienta asesor husi Gabinete Prezidente Repúblika mai tulun ba dala rua ona no ami agradese tanba Avó Ramos-Horta mai direta iha ne’e  hare oan-ki’ak iha Suku Sanerin,”  Xefe Suku Sanerin, Francisco Reis Tavares hateten.

Autoridade lokal ne’e apresia Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta nia laran luak hodi ba vizita oan-ki’ak na’in-lima ne’ebé inan ho aman husik hela iha mundu ida ne’e.

Iha vizita refere, Prezidénsia Repúblika mós entrega apoiu nesesidade bázika hanesan fos, mina, roupa no osan balun ne’ebé mai diretamente husi Prezidente Repúblika, hodi ajuda hakmaan família refere iha tempu emerjénsia ne’e.

Prezidente Repúblika nia vizita ne’e akompaiña mós husi Ministru Agrikultura no Peska Marcos da Crus, autoridade lokal no autoridade seguransa sira.

Jornalista: Elio dos Santos

 

Written by: RafaFM

Rate it

Sé maka ita

Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.

Kontaktu sira
error: Content is protected !!