Noticias

Estudante Timoroan Rekolla Medalla 10 iha ASEAN Estudent Leadership Conference 2026 iha Singapura

todayAugust 3, 2026 100

Background
share close

Díli, 03 Agostu 2026 (RAFA. TL)- Delegasaun Estudante Timoroan sira hatudu tan prestasaun iha ASEAN Estudent Leadership Conference (ASLC) 2026 iha Singapura hodi lori fila mai Timor-Leste orgullu nasionál ho medalla osan-mean lima no osan-mutin lima.

Iha kompetisaun ne’ebé halibur joven líder sira husi nasaun 10 membru ASEAN, estudante Timorense sira konsege lori Medalla Osan-mean lima ho títulu The Youth Ambassadors Award no Medalla osan-mutin lima.

Vitória ida-ne’e sai prova konkretu kona-bá kapasidade intelektuál, kriatividade, no kbiit lideransa jerasaun foun Timor-Leste nian iha nivel rejionál.

Iha kompetisaun ASLC 2026, estudante sira husi Timor-Leste partisipa ho projetu no ideia inovativu sira ne’ebé foku ba solusaun ba problema reál sira iha sosiedade, bazeia ba koñesimentu sientífiku no análize krítiku.

Estudante na’in-lima ne´ebé manán Medalla Osan-mean no hetan mós titulu  The Youth Ambassadors Award mak Leticia Greydis Costa Valente, Donzella Morella Ana Maria da Costa, Yohana Deltisia Soares, Ester Gamboa de Oliveira no mos Felia Nisa da Costa Bonito.

Ba medalla osan-mutin nian manán husi Angel Grace Costa de La Rosa, Florbella Ezania Osório da Silva, Zigler Sangita Etelvina Soares Bento, Graciana Ornai Neto no Devora Zuesy Freitas Ximenes.

Estudante hirak ne’e ho orientasaun husi mentór na’in-rua: profesora Camélia Agostinha Guterres, Profesora ho Gabriel Fernandes dos Santos husi SESIM.

Susesu istóriku ne’e la akontese mesak. Realizasaun ne’e hetan apoiu totál husi família, dirijente Eskola sira, Kongregasaun Salezianu Timor-Leste, Banku Nasionál Komérisu Timor-Leste (BNCTL), no Komisaun Nasionál Timor-Leste ba UNESCO – KNTLU, Ministériu Edukasaun.

Sekretáriu Estadu ba Ensinu Sekundáriu-Jerál no Ensinu Tékniku-Vokasionál, Domingos Lopes Lemos, hato’o nia apresiasaun ba parseria hotu.

“Ha’u agradese ba Igreja, liu-liu ba Padre Aderito, no ba inan-aman sira ne’ebé foti inisiativa hamutuk ho Ministériu Edukasaun atu haruka ekipa ida tan ba Singapura. Ida-ne’e hatudu parseria di’ak entre Estadu, Igreja, eskola no família,” hateten Sekretáriu Estadu ba Ensinu Sekundáriu-Jerál no Ensinu Tékniku-Vokasionál, Domingos Lopes Lemos iha komunikadu ne’ebé RAFA.TL sita.

Governante ne’e rekoñese katak iha inísiu tinan ne’e orsamentu ba kompetisaun internasionál limitadu. No la imajina katab labarik sira sei bele hetan susesu boot nune’e. Maibé ho kompromisu hamutuk, ita hatudu katak buat ne’e posível.

Espíritu kolaborasaun iha nivel ASEAN, Buat ida ne’ebé sai atensaun espesiál mak bainhira delegasaun to’o iha Singapura, laiha ona distinsaun Ekipa A ka Ekipa B. Tuir regra kompetisaun nian, estudante sira husi nasaun oioin kahur malu hodi forma ekipa foun-rua.

Importánsia ba Dezenvolvimentu Abilidade Séklu 21, sekretariu Estadu, Domingos Lopes Lemos destaka mós importánsia husi kompetisaun sira-ne’e ba futuru estudante sira-nian.

“Iha mundu agora, atu hetan serbisu no atu kontribui ba dezenvolvimentu, ita presiza ema ne’ebé la’ós de’it dekora faktu. Ita presiza ema ne’ebé bele aplika koñesimentu ho forma analítiku no kriativu. Iha Singapura, ita-nia estudante sira dezeña solusaun ba problema reál sira iha ita-nia rain. Ida-ne’e hatudu katak Timor-Leste la lakon ba nasaun seluk iha rejiaun,” tenik sekretariu estadu ne’e.

Nia enkoraja mestre no profesór sira iha rai laran atu kontinua implementa kuríkulu ho didi’ak, liu-liu ho métodu ne’ebé halo estudante sira ativu, buka hatene no foti inisiativa.

ASEAN Student Leadership Conference (ASLC) nu’udar plataforma rejionál anual ne’ebé dedika ba promove edukasaun kualidade, hametin valór kriatividade, no estimula inovasaun teknolojia no sosiál ba jerasaun foun ASEAN nian.

Ministériu Edukasaun afirma kompromisu atu nafatin apoia no kria dalan ba estudante sira atu partisipa iha kompetisaun sira iha li’ur, tanba ne’e mak dalan ida ba dezenvolvimentu rekursu umanu kualidade ba Timor-Leste.

Jornalista: Remigia Locatelli

Written by: RafaFM

Rate it

Sé maka ita

Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.

Kontaktu sira
error: Content is protected !!