Ouvir RAFA Ritmo, Voz e Coração de Timor
Díli, 11 Juñu 2026 (RAFA.TL)- Konsellu Imprensa (CI, segla portugés) konsidera esbosu lei no artigu penal sira kona-bá difamasaun no injúria fó ameasa ba liberdade espresaun no liberdade imprensa iha Timor-Leste.
Konsellu Imprensa avalia distinsaun espesiál ba Ofisiál Públiku sira iha esbosu ne’e hanesan sala boot ida, tanba ofisiál públiku sira tenke sujeita ba supervizaun públika ne’ebé aas liu, la’ós proteje sira-nia aan hosi krítika sira uza ameasa prizaun.
CI mós afirma katak direitu ba onra no reputasaun hetan ona protesaun adekuada liuhosi mekanizmu sivíl no alternativa rezolusaun konflitu sira. Tanba ne´e CI iha kompromisu atu defende jornalizmu independente, investigativu no profisionál ne’ebé serve interese públiku,
“Husu ba Estadu atu konsidera realidade Timor-Leste nu’udar nasaun ida ne’ebé seidauk kleur husi konflitu, lokaliza entre nasaun boot sira hanesan Indonézia no Austrália, ne’ebé presiza instituisaun demokrátika forte no imprensa livre atu garante estabilidade no dezenvolvimentu sustentável,” Prezidnete Interina CI, Suzana Cardoso hatenten liu husi konferensia ba imprensa iha edifisiu CI iha Kintal Boot, Díli, Kinta (11/06/2026).
Konsellu Imprensa haré proposta ida-ne’e nu’udar retrosesu sériu ida ba prosesu konsolidasaun demokrátika ne’ebé povu Timor-Leste luta naruk atu alkansa. Durante tempu kolonial no okupasaun, povu Timor-Leste lakon liberdade fundamental sira, inklui liberdade espresaun no liberdade imprensa. Iha períodu ne’ebá, ameasa ba liberdade ne’e halo liuhosi armas, violénsia no intimidasaun,
Independénsia Timor-Leste la mai deit tanba luta armada no diplomásia. Independénsia Timor-Leste mós hetan kontribuisaun boot husi jornalista nasionál no internasionál sira ne’ebé fó sai realidade kona-bá violasaun direitus umanus iha Timor-Leste ba komunidade internasionál. Relatóriu, investigasaun no kobertura jornalístika sira sai instrumentu importante ida atu mobiliza solidariedade mundiál ba povu Timor-Leste nia luta.
“Maske iha argumentu katak lei ne’e la afeta liberdade espresaun, maibé dispozisaun sira iha esbosu hatudu risku ne’ebé real. Pena prizaun to’o tinan haat ba deklarasaun verbal, eskrita, imajen ka komunikasaun liuhosi média sosial no média tradisionál bele kria efeitu tauk (chilling effect) ba jornalista, defensór direitus umanus, akademiku, ativista no sidadaun sira ne”ebé hakarak partisipa iha debate públiku,” Suzana Cardoso afirma.
CI husu ba orgaun lejislador liu-liu deputadu sira Parlamentu Nasionál, atu Rejeita ho unanimidade dispozisaun kriminalizasaun difamasaun no Prioriza aprovasaun lei sira ne’ebé importante liu ba dezenvolvimentu nasaun, hanesan Lei Radiodifusaun, Lei Protesaun Dadus Pesoal no Lei Krimi Sibernetika.
CI simu ho apresiasaun deklarasaun publika Prezidente Repúblika José Ramos-Horta ne´ebé hateten katak nia la konkorda ho kriminalizasaun difamasaun. Tanba ne’e, Konsellu Imprensa enkoraja Sua Exlensia atu kontinua mantein nia pozisaun prinsipál ida-neehodi hametin proteksaun no liberdade espresaun, liberdade imprensa no konsilidasaun demokraritika iha Timor-Leste.
Ba Mídia no Jornalista sira, CI enkoraza atu kontinua hala’o s knar jornalistiku ho profisionalizmu, independente no observánsia ba Kodigu Étika Jurnalistika, hametin funsaun check and balance ba interese públiku.
Jornalista: David Gonçalves/Editór: Vito Salvadór
Written by: RafaFM
Esbosu Lei Kriminaliza Difamasaun Fó Ameasa Ba Liberdade Espresaun no Imprensa
Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.
Copyright Rafa.tl - Desenvolvido por Justweb.pt