Noticias

Governu Fasilita Konsulta Massal Ba Labarik Orfonatu Sira iha Madre Alma

todayAugust 13, 2026 40 2

Background
share close

Díli, 13 Agostu 2026 (RAFA)-Vise-Primeiru-Ministru, Ministru Kordenadór ba Assuntos Sosiál no Ministru Dezenvolvimentu Rural no Habitasaun Komunitária, Mariano Assanami Sabino hamutuk ho Ministra Solidaridade Sosiál no Inkluzaun (MSSI) Verónica das Dores no  médiku espesialista sira, Kinta-ne’e, halo atividade konsulta saúde massal ba  labarik orfaun no defisiénsia sira iha Konventu Madre Asosiasaun Lembaga Misionariu Awan (Alma) iha Praia dos Coqueiros, Díli.

Vise-Primeiru-Ministru, Mariano Assanami Sabino, hatete, governu sempre halo atividade barak iha munisípiu, nune’e  konsulta saúde massal ba labarik  ne’e realiza mós iha ba labarik orfonatu sira  iha Madre Alma.

Mariano Assanmi Sabino agradese ba médiku sira, enfermeiru no média ne´ebé mós hola parte iha atividade importante ida ne´e atu foóasistensia saúde ba orfaun sira no defisiensia sira atu sira mós bele sente domin, solidariedade no fraternidade ne’ebé fahe hamutuk.

“Ita bele fó atensaun ida ba ita nia komunidade ne’ebé mak ita nia oan sira, ita nia alin sira ne’ebé mak ho situasaun agora dadaun, imi haree no ita sei halo kontinua ba fali fatin seluk,” Mariano Assanami Sabino hateten.

Vise-Primeiru-Ministru apresia ba madre Asosiasaun Lembaga Misionariu Awan (Alma) ne’ebé mak durante ne’e halo tratamentu, halo sakrifísiu, halo buat hotu atu bele proteza, garante no fó asistensia ba oan sira nia presiza.

“Ho ida-ne’e reprezenta maun boot Kay Rala Xanana Gusmão ho Governu hakarak apresia tebe-tebes ba servisu eróiku, servisu ne’ebé mak importante tebes ba rai ida ne’e ho pasiensia, sakrifísiu no tenke hatene duni para bele tau matan ba ita nia oan sira ho kondisaun diferente”, Assanami afirma.

Ba inan-aman sira, laiha oan ne’ebé mak hili nia inan aman, oan moris mai Maromak entrega  ne’ebé ho kondisaun saida de’it ,maibé ne’e hotu kriatura Maromak nian. Tenke esforsu proteje sira no nafatin hadomi oan sira. Iha Konstituisaun artigu 18° hateten oan ne’e ba ema na’in tolu mak inan-aman ba oan, ida mak inan-aman rasik hahoris, ida mak  komunidade, Asosiasaun ka sosiedade sivíl, ida seluk mak estadu no Governu ne’ebé komponente tolu ne’e mak proteje labarik sira nia direitu.

Atividade konsulta saúde massal ba labarik sira ne’e la’ós iha ne’e de’it, maibé  Mariano Assanami Sabino husu ona bá doutor para halo link nafatin bainhira de’it imi presiza komunika doutor ka parte relevante sira bele mai atende no kontinua vizita haree sira nia kondisaun.

Iha fatin hanesan Madre Yustina Santos hato’o agradese ba Governu no ba médiku  profesionál saúde sira ne’ebé realiza atividade konsulta saúde massal ba labarik sira ho defisiensia.

“Ami agradese tebes ba domin no atensaun husi doutor sira ne’ebé realiza atividade konsulta saúde massal sira ho nune’e sira bele hetan sira nia saúde, atu sira bele moris ho haksolok iha família no sosiedade sira iha direitu nu’udar sidadaun nia oan,” hatete Madre Yustina Santos.

Madre Yustina Santos afirma, kaer liman hamutuk hodi tau matan nafatin ba sira tuir ida-idak nia kapasidade, espera atividade ida-ne’e bele iha kontinuasaun.

Labarik ho defisiensia hamutuk na’in-19  iha kolejiu madre Alma Pantai Kelapa mak tuir tratamentu iha konsulta saúde massal  ne’e, aleinde ne’e pasiente no defisiensia balun inan aman lori husi li’ur mak mai partisipa konsulta.

Observasun RAFA iha atividade konsulta saúde massal ne’e Ministériu Solidaridade Sosiál No Inkluzaun (MSSI) Verónica das Dores fahe mós nesesidade bázika sira inklui kadeira roda no moletas (ai-tonka) ba labarik sira ho defisiensia.

Jornalista: Juvinal Cabral dos Santos

 

Written by: RafaFM

Rate it

Sé maka ita

Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.

Kontaktu sira
error: Content is protected !!