Ouvir RAFA Ritmo, Voz e Coração de Timor
Estudante Departamentu Físika, Fakuldade Edukasaun no Umanidade (FEH), Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL) aprezenta sira-nia produtu iha SCI-Tech Expo iha CCD, Domingu 23 Agostu 2026.
Díli, 24 Agostu 2026 (RAFA) — Estudante Departamentu Físika, Fakuldade Edukasaun no Umanidade (FEH), Universidade Nasionál Timor Lorosa’e (UNTL) hakarak ba futuru hakarak dezenvolve enerjia eóliku nu’udar solusaun ba komunidade iha área rurál sira ne’ebé seidauk asesu di’ak ba liña eletrisidade.
Intensaun ne’e hato’o husi estudante sira bainhira partisipa iha abertura SCI-Tech Expo no Simeira Siénsia ba Dezenvolvimentu 2026, ne’ebé hala’o iha Sentru Konvensaun Díli (CCD), Domingu-ne’e.
Responsável Paviliaun UNTL husi Departamentu Físika, Manuel Guterres Sarmento, hateten enerjia eóliku bele responde ba kondisaun jeográfika Timor-Leste, liu-liu iha área rurál no foho sira ne’ebé iha anin maka’as.
“Ba área rurál sira, liu-liu iha foho balu ne’ebé anin maka’as, ita bele kria no instala ekipamentu enerjia eóliku iha fatin sira ne’e hodi komunidade bele asesu ba eletrisidade,” Manuel hateten.
Nia hatutan dezenvolvimentu enerjia eóliku importante mós atu hamenus dependénsia Timor-Leste ba enerjia fósil, inklui petróleu.
“Karik iha futuru ita dezenvolve enerjia eóliku ho di’ak, ita sei la depende de’it ba enerjia petróleo. Ita hare katak rekursu petróleo ita nian komesa menus ona. Tanba ne’e, ita presiza dezenvolve fonte enerjia alternativu sira atu prepara ba futuru,” tenik nia.
Manuel mós subliña katak dezenvolvimentu enerjia eóliku presiza konsidera seguransa no impaktu ba ambiente, atu infraestrutura ne’e la prejudika komunidade ka ekosistema iha área ne’ebé instala.
Nia fó ezemplu área foho Ramelau, ne’ebé simu vizitante barak, tanba instalasaun ekipamentu enerjia eóliku tenke planeadu ho kuidadu.
“Ezemplu hanesan iha área Ramelau, visitante ba barak. Karik ita instala ekipamentu iha sirkuitu ka área ne’ebé la apropriadu, bele fó impaktu ba ema no ambiente. Tanba ne’e, ita presiza hili fatin ne’ebé apropriadu. Karik iha futuru ita dezenvolve ekipamentu sai boot liután, forsa enerjia ne’ebé produz mos sei aumenta,” Manuel informa hodi RAFA iha CCD.
Estudante Departamentu Físika rekomenda ba Governu, liu-liu ministériu relevante sira hanesan Ministériu Petróleu no Rekursu Minerais, no Ministériu Obras Públikas, atu fó apoiu ba dezenvolvimentu projetu enerjia alternativu sira ne’e.
Sira konsidera katak kooperasaun ho instituisaun públika importante atu bele transforma koñesimentu ne’ebé sira aprende iha universidade sai projetu prátiku ne’ebé bele responde ba nesesidade komunidade iha futuru.
Tuir estudante sira, Departamentu Físika la’ós prepara estudante sira atu sai profesór de’it, maibé mós fó oportunidade ba sira atu dezenvolve produtu no inovasaun ne’ebé bele fó benefísiu ba sosiedade.
Iha SCI-Tech Expo 2026, estudante Departamentu Físika apresenta produtu rua maka hanesan, fogaun solar no sistema enerjia eóliku.
Fogaun solar ne’e dezenvolve atu uza enerjia husi loron nu’udar fonte ba tein, ho objetivu atu hamenus uza ai no minarai, ne’ebé bele kontribui ba estraga ambiente.
Enkuantu sistema enerjia eóliku uza forsa anin atu produz eletrisidade, ho esperansa katak teknologia ne’e bele aplika iha área sira ne’ebé difísil atu asesu ba rede eletrisidade konvensionál.
Estudante sira konsidera SCI-Tech Expo 2026 nu’udar oportunidade importante atu promove no apresenta rezultadu aprendizajen universitáriu ba públiku, no mós atu aproxima inovasaun siéntífika sira ho instituisaun relevante no nesesidade komunidade.
Sira espera katak atividade hanesan ne’e bele sai plataforma ida atu dezenvolve liután projetu siénsia no teknolojia ne’ebé orientadu ba solusaun sustentávél ba Timor-Leste.
Jornalista: Remigia Locatelli
Written by: RafaFM
Estudante UNTL Hakarak Dezenvolve Enerjia Eóliku Nu’udar Solusaun ba Eletrisidade iha Área Rural
Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.
Copyright Rafa.tl - Desenvolvido por Justweb.pt