Noticias

Lere Anan Timur: “Uluk Ami Kompromete Mate Hamutuk Ba Ukun An, Independénsia Destinu Hafahe Ami Sedu Deit”

todayJune 22, 2026 66

Background
share close

Díli, 22 Juñu 2026 (RAFA.TL)- Tenente Jenerál Reformadu Tito da Costa ‘’ Lere Anan Timur’’ hanesan mós membru Troika partidu FRETILIN, hamonu matan-been iha rezidénsia saudozu Francisco Guterres Lú-Olo hodi hateten, “uluk ami iha kompromete atu mate hamutuk ba ukun an, independénsia destinua mai hafahe ami sedu deit”.

Lere Anan Timur molok ko’alia ba jornalista sira, iha rezidénsia saudozu Francisco Guterres Lú-Olo nian, iha Farol, Segunda (22/06/2026), ho matan-ben hateten Lu-Olo hanesan maun-alin ida ne’ebé maka iha tempu pasadu moris hamutuk iha ai-laran, iha kompromisu ida katak mate hamutuk, maibé realidade hatudu oinseluk. Nia hakotu nia jornada iha mundu ne’e sedu liu.

Jenerál reformadu ne’e haktuir destinu ema idak-idak nian nunka marka iha kalendáriu katak banhira maka mate, maibé hanesan óos maun-alin ne’ebé luta hamutuk sente triste tanba lakon figura di’ak ida ba povu no estadu ida-ne’e.

“Triste lakon ema di’ak ida iha família nia laran, ema di’ak ida iha rejisténsia, ami uluk, ami nia kompromisu atu mate hamutuk, maibé ami nia destinu naruk mai fali to’o ohin loron, nia uluk ona, ami sei hela, ami sei reza nafatin ba nia klamar iha mundu seluk, tau matan ba ita nafatin, ba faluk no oan kiak atu bele moris di’ak no hakmatek iha mundu ida ne’e,’’ Lere Anan Timur hateten  ho matan-been

Lere haktuir, mensajem importante ne’ebé nunka haluha durante luta hamutuk ho saudozu to’o ohin loron, maka prinsipiu ne’ebé hateten mate ka moris tenke ukun rasik a’an, terus bele, mate bele, maibé ita tenke ukun rasik a’an, ida-ne’e maka prinsípiu ne’ebé iha no lori to’o timor ukun rasik an.

Lere Anan Timur haktuir mós katak nia ho saudozu nu’udar kolega ne’ebé maka di’ak, iha konfiansa ba malu, sempre hamutuk iha tempu saida deit, tanba ne’e maka nia rekoñese lakon kamarada ida ne’ebé tuir lolos sei bele hamutuk ho lai ba tempu naruk.

“Saudozu ema ida ne’ebé maka haraik-an, iha situasaun ida ne’ebé difisil mais ba nia buat hotu di’ak, nunka reklama nia kolen no terus, ema nasionalista no patriotista, gerilleiru ida ne’ebé maka ho espiritu sakrifisiu  maka’as tebes,” Lere Anan Timur hateten.

Ho triste Lere Anan Timur hatete nu’udar umanu, hanesan mós kompañeiru da luta, sempre iha sentimentu ida ne’ebé triste hodi hanoin malu, dalaruma tur ho matan-been, maibé mate ne’e hanesan dalan ida ne’ebé  maka ema hotu ultrapasa.

Membru Troika FRETILIN ne´e husu ba joven kontinuador sira katak, lideres sira ne’ebé durante luta ba rai ida ne’e komesa lakon ba bebeik, husu ba joven sira hanesan lideransa ne’ebé intelektual banati saída maka fundadór sira husik ba rai ida ne’e. Tanba ne’e joven sira tenke hatene uza saída maka iha, preszja haraik-an, presiza rona malu, presiza óos foti aas interese estadu, tenke iha dialogu ida ne’ebé kritiku no auto kritiku hodi kontribui ba Timor-leste nia dezenvolvimentu.

Nia hateten  mós katak hasoru malu ikus ho saudozu iha loron Restaurasaun Indepedensía ba dala-26 iha Tasi-Tolu, Kuarta 20 Maiu 2026, no mós antes 20 Maio sira  na’in lima hasoru malu haré kona-bá proposta husi Xefe Estadu Maior Jeneral Domingos Raúl “Falur Rate Laek’’ ne’ebé hato’o ba sira  atu hare reforma sira.

Hanesan Prezidente partidu FRETELIN, Francisco Guterres Lú-Olo nia mensajen ikus ba lideres pólitiku sira no espesialmente ba iha Partidu FRETILIN maka nia hatete katak, hamutuk maka foin bele la’o ba oin.

Jornalista: Remigia Locatelli/Editór: Vito Salvadór

 

Written by: RafaFM

Rate it

Sé maka ita

Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.

Kontaktu sira
error: Content is protected !!