Ouvir RAFA Ritmo, Voz e Coração de Timor
Jornalista RAFA.tl halo entrevista ho Sekretáriu Estadu Komunikasaun Sosiál, Exepdito Dias Ximenes iha ámbitu komemorasaun loron nasionál liberdade imprensa iha Postu Administrativu Balibo, Munisípiu Bobonaro, 16 Outubru 2025. Imajen/Rafa.tl
DILI, RAFA.tl-Organizasaun internasionál ida ba liberdade imprensa nian ka Reporters Without Borders (RSF) husu ba autoridade sira Timor-Leste nian atu implementa reforma sira ne’ebé sei permite nasaun atu enkarna modelu ida abertura no transparénsia, no hanesan modelu liberdade imprensa iha Sudeste Aziátiku.
Notísia Relevante: Konsellu Imprensa Atribui Sertifikadu Rejistu Ba RAFA ho NTV iha Ámbitu Komemorasaun Tinan-50 Trajédia Balibo

Iha loron 26 fulan-Outubru 2025, Timor-Leste ofisialmente sai membru ba dala-11 nu’udár Estadu membru Asosiasaun Nasaun sira Sudeste Aziátiku nian (ASEAN) durante simeira organizasaun ba dala-47 nian iha Kuala Lumpur-Malázia.
RSF husu ba autoridade sira Timor-Leste atu implementa reforma sira ne’ebé sei permite nasaun atu enkarna modelu ida abertura no transparénsia nian iha organizasaun rejionál ida ne’ebé liberdade imprensa nian hetan estragu maka’as.
Diretór RSF Eskritóriu Ázia-Pasífiku, Cédric Alviani, iha komunikadu ofisiál ne’ebé Rafa.tl asesu hateten, ho klasifikasaun 39 hosi nasaun 180 iha Índise Liberdade Imprensa Mundiál RSF 2025, Timor-Leste sai hanesan nasaun ho klasifikasaun aas liu iha ASEAN, liu dook hosi Malázia (88), antes hanesan líder organizasaun rejionál nian.
Ida-ne’e mós hanesan estadu úniku iha Sudeste Aziátiku ne’ebé maka situasaun liberdade imprensa nian konsidera hanesan “satisfatóriu” hosi RSF – exesaun ida iha rejiaun ida ne’ebé maka nasaun ualu tama iha kategoria sira “difísil” ka “grave tebes”.
“Estadu Sudeste Aziátiku sira iha buat barak atu aprende hosi Timor-Leste nia modelu liberdade imprensa, no nasaun ne’e nia entrada ba ASEAN reprezenta oportunidade istóriku ida atu dudu mudansa rejionál. Maske nune’e, iha nafatin espasu ba Timor-Leste atu hametin ninia ambiente mídia, no RSF oferese ninia perísia hodi apoia nasaun ne’e hodi adota reforma sira iha future,” Cédric Alviani hateten.
Enkuadramentu ida ne’ebé protetivu maibé frájil. Iha tinan 23 dezde independénsia, Timor-Leste nia instituisaun joven sira hatudu kompromisu ne’ebé konsistente ba liberdade imprensa no pluralizmu mídia nian. Maibé, sinál alerta balun foin lalais ne’e destaka nesesidade atu konsolida ekosistema ne’ebé sei frájil.
Iha Agostu 2025, Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta públikamente husu ba governu atu retira proposta kláuzula legál ida ne’ebé sei kriminaliza krítika hosi mídia ba estadu—apelu ida ne’ebé ikus mai governu rona.
Enkuantu jornalista sira iha Timor-Leste jeralmente goza liberdade luan atu hato’o relatóriu, sira nafatin vulnerável ba asaun legál sira ne’ebé abuzivu, partikularmente tuir Artigu 285 Kódigu Penál nian, ne’ebé kobre “denúnsia kalunioza/difamatória”, no la imunidade hosi intimidasaun hosi autoridade sira.
Iha fulan-Setembru 2024, Antonieta Kastono Martins, repórter ida hosi pájina notísia timoroan Diligente Online, hetan kaer no detein durante oras balun hafoin halo kobertura ba operasaun polísia nian hodi hasai vendedór ambulante sira hosi merkadu ida iha Díli, kapitál.
Asosiasaun jornalista sira no Konsellu Imprensa Timor-Leste regularmente denúnsia interferénsia polítika iha mídia públika.
RSF nota mós katak liuhusi nomeasaun afiliadu governu nian ba pozisaun diresaun superiór sira iha emisora nasionál RTTL, E.P no ajénsia notísia estatál Tatóli,I.P nu’udár prátika ida ne’ebé bele estraga sira-nia independénsia editoriál.
Ikus liu, frajilidade ekonómika setór mídia sai nafatin obstákulu boot ba independénsia jornalístika. La iha fonte rendimentu ne’ebé diversifikadu, maioria mídia sira depende maka’as nafatin ba publisidade governu nian hodi halo sira sai vulnerável liu ba presaun polítika.
RSF nia rekomendasaun ba Governu Timor-Leste:
Reportajen ekipa Rafa.tl
Written by: RafaFM
Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.
Copyright Rafa.tl - Desenvolvido por Justweb.pt