Ouvir RAFA Ritmo, Voz e Coração de Timor
Embaixadór Fransa, Fabien Penone atribui Kondekorasaun “Medal Of The Order Of Agricultural Merit” ba Artista Timoroan, Ego Lemos iha Palásiu Prezidensiál, Segunda (16/02/2026). Imajen/Rafa.tl
DILI, RAFA.tl-Estadu Fransa, liu husi Ministériu Agrikultura fó rekoñesimentu ba artista no Embaixadór boa-vontade ba assuntu Ambiente no Kultura, Ego Lemos, ho “Medal Of The Order Of Agricultural Merit” hodi valoriza ba servisu sira ne’ebé artista timoroan ne’e halo iha área permakultura Timor-Leste.

Kondekorasaun “Medal Of The Order Of Agricultural Merit” ne’e entrega direta husi Embaixadór Fransa, Fabien Penone iha Palásiu Prezidensiál, Bairu-Pité, Díli, Segunda (16/02/2026).
Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta hamutuk ho konvidadu onra sira, membru Governu no deputadu sira nu’udar testemuña ba kondekorasaun ne’ebé Estadu Fransa atribui ba Timoroan, Ego Lemos.
Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta iha nia diskursu hatete, Ego Lemos merese hetan rekoñesimentu husi Ministru Agrikultura husi Repúblika Franseza.
Ego Lemos la’ós de’it kompozitór no artista, maibé sai ona ambientalista boot ida, lakleur depois prezidente hetan eleitu fali konvida nia no hatudu nia hanesan enviadu espesiál, ba rekursu bee nian, ba ambiente, floresta no iha enkontru nasionál no internasionál barak inklui iha Dubai.
“Parabéns, no obrigadu ba ita-boot nia família tomak iha ne’e. Parabéns ba imi hotu bele orgullu ho imi nia oan-mane, imi nia la’en ka aman, inklui indivídu sira seluk ne’ebé maka halo ona servisu boot tebes iha rai-laran hanesan artista, hanesan akadémiku maka produtór filme intelektuál sira, fotógrafu sira, médiku sira, sientista sira, produz ona realizasaun sira ne’ebé furak. Balun mós hetan ona kategoria sira ne’ebé rekoñesidu internasionalmente,” Prezidente Repúblika José Ramos-Horta hateten.
Xefe Estadu fó obrigadu ba Embaixadór ba ita-boot nia vizita provavelmente ida hosi embaixadór sira ne’ebé la’ós rezidente, ne’ebé maka vizita bei-beik nasaun ne’e hodi envolve hotu ativa hodi hahú programa sira ho variedade ne’ebé maka’as tebes.
Embaixadór Fransa, Fabien Penone, agradese tanba Prezidente Repúblika simu nia iha palásiu Prezidensiál no ida ne’e marka istória ida, tanba Fransa hakarak fó onra ba personalidade ida ne’ebé ativu no famozu liu iha Timor Leste, ne’ebé koñesidu liu ho naran Ego Lemos.
“Ita-boot nia Embaixadór boa vontade, espesiál ba kultura, ambiente no rekursu bee nian, imi nia moris iha ligasaun metin ho istoria Timor Leste nian. Ita-boot deside atu uza ita-boot nia plataforma atu apóia kauza ida ne’ebé besik ba ita-boot nia fuan, restaura ai-laran sira Timor nian, ne’ebé istória estraga no fó fali ba sira papél vitál ne’ebé sira sempre hala’o iha ita-boot nia povu nia istória naruk,” Embaixadór Fabien Penone hateten.
Atu atinji ida-ne’e, Fabien Penone tenik, ita-boot hala’o servisu kle’an hodi deskobre fali, ho komunidade sira, métodu tradisionál sira ne’ebé dala barak haluha no aplika prinsípiu permakultura modernu sira.
Ho kriasaun, iha tinan 2000, husi Permakultura Timor Leste, koñesidu liu ho naran Permatil, imi mobiliza voluntáriu rihun ba rihun iha komunidade sira hodi harí sistema retensaun bee. Servisu iha terrenu ida-ne’e iha alkanse ba indivídu sira ne’ebé motivadu”.
Diplomata ne’e hatutan, komunidade ida ne’e mak komunidade agrikultór no joven sira ne’ebé fó omenajen ho to’os na’in hirak ne’e, mak Timoroan sira ne’ebé nia reziliénsia imi selebra iha magnífiku Dame iha Timor no ba Timor.
Embaixadór boa-vontade ba Assuntu Ambiente no Kultura, Ego Lemos, lori organizasaun permatil, movimentu konservasaun bee iha teritóriu tomak, ba komunidade sira ne’ebé mak apóiu atividade sira hotu, liu-liu atividade konservasaun bee iha teritóriu tomak. Ba inan feton sira, ba oan sira sira ne’ebé mak durante enfrenta bee, ita esforsu konsege hetan rezultadu ne’ebé di’ak tanba ne’e kondekorasaun ohin ne’e reprezenta imi hotu.
“Hanesan Timor oan ida ha’u sente orgullu tanba ita bele hetan rekoñesimentu husi Governu Fransa, hanesan hatudu ita-nia orgullu boot tanba ita-nia servisu sira ne’ebé ita halo hatudu duni rezultadu ne’ebe bele sai hanesan modelu ka ezemplu hodi fahe ba nasaun sira seluk ne’ebé presiza,” Ego Lemos hateten.
Nia haktuir, durante servisu la’ós tanba atu hetan kondekorasaun ka méritu, maibé servisu ho fuan no laran, atu apóiu komunidade halo restaurasaun ba eko-sistema, organiza formasaun ba juventude sira, organiza akanpa internasionál ne’ebé lori nasaun 20 mai partisipa eventu ne’e, no mós rezultadu sira ne’ebé mak durante halo fó duni benefísiu ba komunidade, kuaze bee-matan 700 liu ne’ebé identifika mak rekupera fila-fali inklui iha Ataúro no Oé-Cusse.
Reportajen ekipa Rafa.tl
Written by: RafaFM
Fransa Rekoñese Ego Lemos ho “Medal Of The Order Of Agricultural Merit”
todayMarch 31, 2026 87 1
Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.
Copyright Rafa.tl - Desenvolvido por Justweb.pt