Noticias

Governu Komunika ho Importadór Sira Hodi Garante Importasaun Nesesidade Báziku

todayMarch 20, 2026 26

Background
share close

DÍLI, RAFA.tl –  Governu Timor-Leste liu husi Ministériu Komersiu no Industria (MCI) komunika ho empreza importadór sira hodi deskute mekanizmu sira ba importasaun nesesidade báziku sira  no antisipa implikasaun krize husi funu iha Médiu Oriente.

Notísia Relevante: Xanana Garante Kombustível La Falta To’o Tinan Nia Rohan

Iha audénsia ne’ebé MCI halo ho empreza importadór sira,  Kinta (19/03/2026), buka identifika mós dezafiu sira ne’ebé empreza emportadór sira enfrenta  hodi bele buka solusaun emidiata atu labele prejudika nesesidade baziku iha Timor-Leste.

Empreza importadór sira ne’ebé partisipa iha audénsia ho Ministru MCI, Filipus Nino Pereira ne’e kompostu husi empreza importadór  nesesidades báziku Kreatif Timor, Perisos, Alfa Dili, Timor Food, inklui Pertamina Internasionál Timor (PITSA).

Iha audénsia  ne’e empreza importadór idak-idak, relata sira nia preokupasaun no sujestaun liga ho presu kombustível no nesesidade bzsiku ne’ebé maka daudaun ne’e folin aumenta iha merkadu mundiál.

Diretór empreza Perisos, James Jong Fu Kong hateten, Perisos nia presu nesesidade baziku liu-liu fós dadaun mantein nafatin ho presu ne’ebé razuavel ba konsumidór sira, no sira deklara katak estoke fós ne’e sei bele garante  iha fulan ida tan, tanba kada tinan sira sempre tau rezerva estoke fós hamutuk tonelada 20,000.

Perisos rekomenda ba governu atu fasilita sira hodi bele halo komunikasaun ho Timor Port atu fó lisensa ba sira, karik iha situasaun tuir mai maka kontentór labele halo movimentu, sira bele halo tranjasaun ba sasan sira liu husi Ró  Kargo husi nasaun estránjeiru direta mai Timor-Leste.

“Ami mós depende ba kompañia sira seluk hanesan ró nain, tanba foin dadauk despaixu sai husi Timor Port katak, Ró ida tradisional, konvensionál ne’e,  kargo ne’e labele hatama ona, ne’e mak kontentór la iha karik MCI bele ajuda ka lae ko’alia ho portu katak ami nia ró  kargu ami aluga bele haruka tama ka lae,” Diretór Perisos James Jong Fu Kong informa.

Iha fatin hanesan  Asistente Jenerál Manajer  husi kompañia Timor Kreatif, Yati Zaca  hateten, loja Kreatif Timor nia estoke fós dadaun iha armazén hamutuk  saku 273,785, katak sei iha tonelada rihun 13 no presu dadaun ne’e sei razuavel hela iha merkadu nasionál, husi  fós kilograma 20 ho presu US$8.00 to’o US$9.00, no kilograma 25 husi presu US$10.00 to’o US$11.00.

Empreza mós rekoñese katak dalaruma presu aumenta iha merkadu ne’e , fila-fali ba sira nia disteribuidór sira, ne’ebé hola tutan fós husi sira nia loja, tanba sira observa katak, antes ne’e sira nia estoke kada loron ema sosa de’it to’o saku 2,000, maibe agora dadaun kada loron ema sosa saku 9,000.

“Ami nia sujestaun karik bele presu ida ne’ebé maka aumenta husi shipping line  ne’e governu bele subsidiu ka lae, tanba sira kompañia privadu sira mós tenke hetan lukru,” Yati Zaca propoin.

Iha fatin hanesan Diretór Operasional Pertamina Internasional Timor S.A ( PITSA), Popa Damos Utasoit, hateten, estoke kombustível iha Pertamina Internasionál dadaun ne’e  bele garante atu responde durante fulan ida.

Nia dehan kona-bá presu sira bele dehan katak tuir kbiit konsumidór nian no karik iha tan mudansa sira nia parte hein husi Autorisdade Nasionál Petroleu (ANP) nia deklarasaun.

Pertamina Internasional Timor S.A hanesna importadór kombustíver ida iha Timor-Leste nia estoke kombustível sei iha 2400 KL hodi bele responde ba nesesaidade konsumidór sira.

Ministru Komérsiu no Indústria, Filipus Nino Pereira hateten governu nafatin koopera ho setór privadu sira hodi fasilita nafatin sira atu garante estoke nesesaidade báziku ba iha merkadu nasionál.

“Governu iha kooperasaun ne’ebé mutua ho setór privadu husi parte tékniku Ministeriu tutela sira sei bele fasilita hodi bele atividade negosiu la’o ho di’ak,” Ministru Filipus Nino Pereira informa.

Governu nafatin iha kumpromisu atu fasilita empreza importadór sira no mantein halo kontrolu ba presu iha merkadu nasionál hodi garante folin ne’ebé razuavel ho merkadu.

Reportajen ekipa Rafa.tl

 

Written by: RafaFM

Rate it

Sé maka ita

Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.

Kontaktu sira
error: Content is protected !!