Ouvir RAFA Ritmo, Voz e Coração de Timor
Xefe Departamentu Koordenasaun Jestaun Risku, Formasaun Edukasaun Sívika husi Diresaun Nasionál Tránzitu Seguransa Rodoviária, Superintendente Asistente Polísia Domingos Sarmento Gama. Imajen/Rafa.tl
DILI, RAFA.tl—Polísia Nasionál Timor-Leste (PNTL) liu husi Diresaun Nasionál Tránzitu, Seguransa no Rodoviária (DNTSR) sei halo koordenasaun ho Diresaun Nasionál Transporte Terrestre (DNTT) atu kontrola no halo apreensaun bá minoridade ne’ebé konduz scooter ka motór elétriku.
Xefe Departamentu Koordenasaun Jestaun Risku, Formasaun Edukasaun Sívika husi Diresaun Nasionál Tránzitu Seguransa Rodoviária, Superintendente Asistente Polísia Domingos Sarmento Gama, informa fulan oin (Marsu, red) sei halo operasaun ba motór elétriku ka scooter iha Díli laran.
Nia hateten, bainhira iha operasaun ne’e mak motorista sira, liuliu hirak ne’ebé minoridade laiha karta kondisaun no laiha dokumentu sei prende no prosesa tuir lei ne’ebé vigora.
“Dau-daun ne’e mosu preukupasaun barak kona-bá movimentu motór elétriku ka scooter iha dalan públiku, tanba dala barak liu minoridade mak sa’e, dala-ruma tula ema rua ka tolu no la kumpre ba iha Kódigu Lei Estrada númeru 6/2003, liu-liu la uza kapasete no la respeita sinál tránzitu,” Superintendente Asistente Polísia Domingos Sarmento Gama, haktuir ba jornalista sira iha Komandu PNTL, Segunda (16/02/2026).
Nia hateten, iha semana rua ba kotuk, Polísia Tránzitu Seguransa Rodoviária ho Diresaun Nasionál Transporte Terrestre halo enkontru konjunta, atu oinsá foti medida ba menoridade sira ne’ebé konduz scooter iha estrada públiku no lori risku boot ba sira-nia vida rasik.
Nia esplika, motór scooter ne’e la kategoria hanesan bisikleta, maibé ida ne’e konsidera iha artigu kódigu estrada númeru 6/2003 iha artigu 101° motór siklu ne’ebé kategoria roda rua no roda tolu. Tanba ne’e, Superintendente Asistente Polísia Domingos Sarmento Gama, afirma sidadaun sira ne’ebé utiliza motór scooter tenke iha dokumentu no tenke iha mós karta kondusaun.
Iha Leí kódigu estrada artigu 120° ko’alia kona-bá sidadaun ne’ebé mak direitu atu hetan karta kondusaun, katak atu hetan karta kondusaun ho kategoria A1 ne’e tenke tinan 16 ba leten, se karta kondusaun AB ka C ka kategoria E ne’e tenke tinan 18 ba leten.
Tuir Polísia nia observasaun katak oras ne’e dau-daun maioria menóridade sira, husi tinan 10 to’o tinan 12, maka konduz motór elétrika ka scooter iha kapitál Díli no hakarak ka lakohi, Estadu liu husi parte Diresaun Tránzitu Seguransa Rodoviária ho Diresaun Nasionál Transporte Terrestre (DNTT) tenke hola medida bazeia ba artigu 101°, tanba scooter ne’e nia velosidade ne’e kuaze hanesan motór baibain sira.
Superintendente Asistente Polísia Domingos Sarmento Gama afirma scooter ka motór elétriku ne’e kuandu envolve iha asidente, soke ema bele mate, entaun Diresaun Tránzitu Seguransa Rodoviária ho Diresaun Nasionál Transporte Terrestre deskute ona no halo ona akordu ida atu avizu ba públiku, liu-liu ba inan-aman sira ne’ebé mak sosa scooter ba oan tenke ho idade adultu, labele fó ba menoridade sira utiliza.
Nia fundamenta katak bainhira sosa motór scooter tenke trata motór nia dokumentu no tenke rejista iha Diresaun Nasionál Transporte no Terrestre para bele kontrola ninia identidade sira ne’ebé mak rejistu ona.
“Bá sira ne’ebé minoridade, inan-aman sira labele autoriza para utiliza motór scooter, tanba bainhira Polísia aviza ona, ba oin Polísia sei halo atuasaun. Se enkuantu Polísia deteta mak labarik ka minoridade sira mak uza hela motór scooter sira ne’e, ita (polísia, red) kaer no bolu inan-aman halo deklarasaun tanba la kumpre ba ita- nia lei kódigu Estrada,” Superintendente Asistente Polísia Domingos Sarmento Gama hateten.
Reportajen ekipa Rafa.tl
Written by: RafaFM
Polísia Sei Halo Apreensaun Bá Minoridade Sira Konduz Scooter
todayMarch 31, 2026 89 2
Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.
Copyright Rafa.tl - Desenvolvido por Justweb.pt