Noticias

Prezidente Repúblika Simu Karta Kredensiál Husi Nasaun Sia Nia Embaixadór

todayMarch 16, 2026 45

Background
share close

DÍLI, RAFA.tl– Prezidente Repúblika (PR), José Ramos-Horta, Segunda (16/03/2026), iha Palásiu Prezidensiál, simu Karta Kredénsial husi nasaun sia nia embaixadór ne’ebé la’ós rezidente iha Timor-Leste.

Nasaun sira ne’ebé  nia embaixadór aprezenta kredensiál ba Xefe Estadu Timor-Leste nian mak hanesan;

  • Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Repúblika Arménia, Serob Bejanyan, rezidente iha Jakarta – Indonézia.
  • Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Repúblika Cyprus nian, Nicholas Panayiotou, rezidente iha Jakarta – Indonézia.
  • Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Geórgia, Tornike Nozadre, rezidente iha Jakarta – Indonézia.
  • Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Repúblika Kenya, Wilson Kipngetich Kogo, rezidente iha Canberra – Austrália.
  • Embaixadora Estraordinária no Plenipotensiária Repúblika Malta nian, Bernadette Tobin, rezidente iha Roma – Itália.
  • Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Repúblika Islámika Pakistaun, Zahid Hafeez Chaudri, rezidente iha Jakarta – Indonézia.
  • Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Papua Nova Guiné, Simon Wallace Namis, rezidente iha Jakarta – Indonézia.
  • Embaixadora Estraordinária no Plenipotensiária Repúblika Sérbia Ivana Golubovic-Duboca, rezidente iha Jakarta – Indonézia.
  • Embaixadór Estraordináriu no Plenipotensiáriu Repúblika España, Bernardo de Sicart Escoda, rezidente iha Jakarta – Indonézia.

Serimónia entrega kredensiál ne’e marka inísiu ofisiál ba misaun diplomátika husi Embaixadór sira ne’ebé foin akreditadu ba Timor-Leste no eforsa nasaun nia kompromisu atu promove kooperasaun internasionál no harí ponte ho parseiru sira iha mundu tomak.

Prezidente Repúblika José Ramos-Horta hato’o bem-vindu ho laran-kmanek ba diplomata sira mai Timor-Leste, hodi hato’o apresiasaun nasaun nian ba estabelesimentu formál ba sira-nia lasu diplomátiku. Prezidente hato’o nia kompromisu firme atu hametin liután relasaun bilaterál ho kada nasaun reprezentadu.

“Diversidade hosi nasaun sira ne’ebé halibur iha ne’e ohin hosi ita-nia viziñu besik sira iha Ázia-Pasífiku to’o parseiru sira iha Europa tomak, Médiu Oriente, no sira seluk reflete natureza universál hosi polítika esterna Timor-Leste nian,” Prezidente Ramos-Horta afirma.

“Ami hanesan nasaun ki’ik ida ho fuan boot no perspetiva globál. Ami hein atu servisu besik ho imi ida-idak hodi harí parseria sira bazeia ba respeitu ba malu, prosperidade partilhada, no ami nia hakarak komún ba mundu ida ne’ebé pasífiku no sustentável,” nia tenik.

Prezidente Repúblika subliña importánsia krítiku hosi kolaborasaun internasionál hodi hasoru dezafiu globál sira no promove objetivu komún sira relasiona ho páz, seguransa, no dezenvolvimentu sustentável.

Embaixadór sira hato’o saudasaun kmanek no votu felisidade husi sira-nia Xefe Estadu no governu. Sira reafirma sira-nia dedikasaun atu haburas lasu amizade no esplora dalan foun ba kooperasaun ho Timor-Leste.

Serimónia kredensiál ida-ne’e destaka Timor-Leste nia perfil internasionál ne’ebé buras dau-daun no espansaun kontinua ba ninia relasaun diplomátika sira dezde restaurasaun independénsia iha 20 fulan-Maiu tinan 2002.

Reportajen ekipa Rafa.tl

 

 

Written by: RafaFM

Rate it

Sé maka ita

Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.

Kontaktu sira
error: Content is protected !!