Desporto

Membru CPNTL Na’in-haat Kompleta Formasaun iha Jestaun Administrasaun Finansa

todayAugust 10, 2026 70 1

Background
share close

Díli, 10 Agostu 2026 (RAFA)- Membru  na’in-haat husi Komité Paralimpiku Nasionál Timor -Leste (CPNTL, sigla portugés) kompleta ona formasaun kona-bá servisu  jestaun administrasaun finansa nian ne’ebe hala’o iha salaun enkontru Konfederasaun Desporto Timor -Leste, Díli,   foin lalais ne’e.

Prezidente CPNTL, Mateus Lucas informa katak  formasaun ne’e CPNTL halo kooperasaun ho membru husi rejionál Sport For Mobility Specialist Asia nian, liu hosi Internationál Paralympic Committe (IPC) nian nune’e bele fó kapasitasaun ba membru sira iha CPNTL.

“Agradese tebes ba IPC ho ami nia esforsu hodi konvida membru husi IPC durante tinan barak ne’ebe  ami hein, maibe ohin mai iha Timor-Leste fó kapasitasaun ba ami nia  membru CPNTL,” Mateus Lucas hateten.

Nia hatutan la’ós ba deit Staff CPNTL na’in-haat ne’e deit, mabé husi mós nasaun Bangladesh ne’ebé mós hanesan membru IPC.

Iha formasaun ne’e ko’alia liu kona-bá servisu jestaun  ba administrasaun CPNTL ne’e rasik no atu  balu  ba atleta sira bainhira kuandu atu ba kompetisaun  tenke  iha liga.

Iha fatin hanesan formadór Pappu Lal Modak, kontinua enkoraja formandu na’in-haat atu habelar liután matéria ne’ebe sira aprende ona durante loron tolu nia laran iha Timor-Leste.

“Durante loron tolu fó kursu ba lideransa IPC iha Timor-Leste liu-liu ba ita nia maluk sira defisensia iha Timor-Leste, matenek lubuk ida ne’ebe  fó ba sira  nune’e sira bele kontinua implementa iha IPC Timor-Leste,” Pappu Lal Modak tenik.

Iha okaziaun ne’e formadór ba iha formasaun ne’e atribui mós sertifikadu apresiasaun ba membru husi CPNTL na’in-ha’at nu’udar pasu importante ida hodi dezenvolve di’ak liután sira nia kapasidade atu bele tau matan di’ak liután ba atleta Paralimpiku sira iha Timor-Leste.

Jornalista: David Gonçalves

Written by: RafaFM

Rate it

Sé maka ita

Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.

Kontaktu sira
error: Content is protected !!