Noticias

Governu Kompromete Fortalese no Moderniza F-FDTL

todayFebruary 2, 2026 54

Background
share close

AILEU, RAFA.tl– Ministru Defeza Kontra Almirante Donanciano Costa Gomes “Pedro Klamar Fuik” lori Governu nia naran kompromente atu kontinua fortalese no nafatin  moderniza kapasidade FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) nian ba futuru.

Notísia Relevante: Timor-Leste iha Ona Akademia Militár Konjunta

“Hanesan Ministru Defesa, ha’u reafirma kompromisu  Governu no Estadu nian hodi kontinua fortalese F-FDTL, moderniza kapasidade, hadi’a kondisaun moris, investe iha edukasaun no saúde militár, iha lojístika no interoperabilidade,” Ministru Donanciano  Gomes “Pedro Klamar Fuik” hateten  iha diskursu ba komemorasaun loron transformasaun FALINTIL ba F-FDTL ba dala-25 (02 Fevereiru 2001-2026)  iha kampu Sabraka-Laran, Munisípiu Aileu, Segunda (02/02/2026).

Fortalese F-FDTL, tuir Ministru Pedro Klamar Fuik katak fortalese konfiansa nasionál. Katak garante instituisaun militár moris hamutuk, apolítika, disiplinada no besik ba povu, serbí iha sirkunstánsia hotu ho onra no transparénsia.

Nia hateten F-FDTL moris iha estrutura, doutrina no maturidade, presiza konsolidasaun Komponente Terrestre, afirmasaun Komponente Naval no moris Komponente Aérea, liu-liu aprendizajen ejizente hodi sai Forsa Armada iha Estadu demokrátiku ida, ho regra klaru, kontrolu sivíl, respeita ba direitu umanu no responsabilidade ba instituisaun sira repúblika nian.

Pedro Klamar Fuik esplika defénsa soberania katak, proteze teritóriu nasionál, tasi no espasu aéreu, liu-liu proteje vida no dignidade ema ida-idak nian.

Nia hateten sei tau Objetivu Estratéjiku Direitiva Ministeriál Planeamentu Defesa Militár no simultaneamente, objetivu ida husi Programa IX Governu Konstitusionál, edifikasaun kondisaun ba apoiu sosiál no saúde ba militares FALINTIL-FDTL no família sira.

Iha objetivu ne’e, inklui instalasaun ospitál militár, ne’ebé sai aspirasaun defeza no forsa armada, konstrusaun bairru ba família militár sira no la’ós menus importante, kriasaun Asosiasaun Nasionál Militár F-FDTL, embriaun apoiu sosiál ba militár sira.

“Ita-nia bandeira tenke sai koñese la’ós deit tanba kbiit, maibé tanba disiplina, kompeténsia no respeitu ba valor universál sira. Nune’e, iha perspetiva seluk, Ministériu Defesa, fó atensaun no valor espesiál mós iha protesaun sivíl, F-FDTL sai forsa esperansa,” nia hateten.

Ministru Defeza ne’e dehan, forsa moderna inklusiva, meritokrátika no esijente. Iha fatin ne’ebé iha profesionalizmu, la iha fatin ba diskriminasaun, abuzu ka violénsia. Respeitu mútua no onra servisu mak arma ba militár ida-idak.

Iha fatin hanesan, Xefe Estadu Maiór Jenerál F-FDTL Tenente Jenerál Domingos Raul “Falur Rate Laek” apelu ba  foin-sa’e sira bainhira hakarak hili sai militár tenke lealidade ba ierarkia militár no kumpri lei.

“Ha’u fó lian ba Timorense joven sira. Ita-nia independénsia la’ós pontu de chegada. Nia servisu loron-loron, tanba liberdade presiza guardiaun no konstrutór sira. Se imi hili serbí Timor-Leste iha F-FDTL, halo ho kompeténsia no ho fuan. Se imi serbí iha setór selu-seluk, serbí ho patriotismu hanesan no Estadu,  respeita lei, kura komunidade, defende lia-loos,” Tenente Jenerál Falur Rate Laek afirma.

Falur Rate Laek agradese ba aswa’in sira ne’ebé durante ne’e kontribui ona ba iha vida militár no  fó esperansa ba jerasaun sira ne’ebé agora hala’o hela knaar iha militàr.

“Ha’u fó parabéns ba sira ne’ebé tranzita ba rezerva ka reforma. Ita sei militár F-FDTL nafatin. Nasaun sei konta ho imi, F-FDTL sei hanesan imi-nia uma,” Falur Rate Laek hateten.

Reportajen ekipa Rafa.tl

Written by: RafaFM

Rate it

Sé maka ita

Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.

Kontaktu sira
error: Content is protected !!