Noticias

BCTL Prefere Ekonomia Timor-Leste Lidera Husi Setór Privada

todayMarch 23, 2026 24 1

Background
share close

DÍLI, RAFA.tl – Banku Sentral Timor-Leste (BCTL, sigla portugés) defini setór privada hanesan sentru husi estratejia ekonomia nasionál, maibé dadus husi 2025 hatudu katak investimentu kontinua konsentra iha área sira ne’ebé produtividade ki’ik no depende ba estadu.

Objetivu no Realidade

Setór privadu partisipa iha lansamentu Relatóriu Dezempeñu Ekonómiku Timor-Leste 2025. Imajen/Rafa.tl

Relatóriu Dezempeñu Ekonómiku  Timor-Leste 2025 husi BCTL ne’ebé publika, Segunda (23/03/2026), haktuir katak tranzisaun ba modelu kresimentu lidera husi setór privada mak prioridade estratéjika. Maibé, realidade hatudu katak investimentu privada reprezenta de’it besik 5,5% to’o 5,7% husi PIB no konsentra liu iha konstrusaun no komérsiu, setór sira ne’ebé depende barak ba gastu públiku. Maski investimentu privada sa’e 8,8% iha 2025 to’o 101,6 milhões Dólares Americano, nia kontribuisaun sei ki’ik ba ekonomia ne’ebé hakarak reduz dependénsia ba estadu no petrolíferu.

 Konsentrasaun Setoriál no Limitasaun Transformasaun

Konstrusaun domina ho 32,2% husi setór privada no komérsiu absorve 25,1%. Setór seluk hanesan informasaun no komunikasaun (9,5%), industria transformadora (7,2%) no alojamentu no restorasaun (5%) iha kontribuisaun limitadu.

Iha kontrastu, setór importante ba diversifikasaun hanesan agrikultura, indústria no turizmu kontinua ki’ik no subfinansiadu. Padraun ida ne’e limita transformasaun estrutural ekonomia no kontinua dependénsia ba atividade ne’ebé la orienta ba exportasaun.

 Kreditu, Investimentu Estranjeiru no Empregu

Investimentu diretu estranjeiru mós konsentra liu iha konstrusaun no komérsiu, besik 53% iha 2024, hatudu katak kapital estranjeiru tuir padraun hanesan ho kapital domestiku.

Kreditu ba setór privada sa’e 14,1% to’o millaun US$724,4, maibé maioria ba konsumu, komérsiu, finansas no konstrusaun. Agricultura hetan de’it 1,4% no indústria 1%. Estrutura empregu mos hanesan: komérsiu 30%, konstrusaun 17%, alojamentu no restorasaun 10% no industria 8%. Ida ne’e hatudu katak mudansa iha estrutura produtiva seidauk forte.

Dezafiu Estrutural no Presiza Reforma

BCTL identifika obstákulu persistente hanesan falta seguransa ba rai, falta titulu proprietáriu, kustu kreditu aas, servisu públiku fraku, falta servisu dijital no kustu lojístiku aas. Timor-Leste mos enfrenta frajilidade iha ambiente negósiu tuir indikador internasionál. Relatóriu konklui katak la sufisiente dehan ekonomia lidera husi setór privada; presiza reforma atu melhora asesu kreditu, garante direitu proprietáriu no hadi’a regulasaun. Se la iha mudansa, setór privada sei kontinua ki’ik, dependente no frájil, labele lidera kresimentu ekonomia, no sei nafatin sai extensaun indireta husi estadu.

Kompromente Kontribui Hasae Kreximentu Ekonómiku

Setór Privadu Nasionál  kompremete  halo esforsu no serbisu hamutuk ho Governu hodi kontribui ba hasae kreximentu ekonómiku Timor-Leste.

Prezidente Kamara Komersiu Industria Timor-Leste (CCI-TL, sigla portugés), Jorge Manuel de Araújo Serano, hateten CCI-TL halo ona esforsu hodi halo desentralizasaun ba hamtein ekonómia lokál iha rai-laran.

Jorge Serano hatutan CCI-TL iha tinan tolu nia laran buka atu konsolida hodi estabelese kontaktu ho emprezaria hotu ne’ebé iha atividade negósiu iha Timor-Leste, liu-liu Timoroan sira inklui estranjeiru, no mós asosiasaun emprezariál hotu ne’ebé mak iha atu hametin ekonomia lokál no responde ba desentralizasaun podér lokál ne’ebé governu sentrál prepara hela.

“Haree ba frazilidade barak ne’ebé mak setór privadu nasionál maioria henfrenta, falta kapasidade liuliu jestaun finanseiru ne’ebé mak sei sai problema boot hodi asesu ba kreditu,”  CEO Grupu Média Nasionál ne’e hateten.

CCI-TL  halo  ona formasaun kontabilidade ba empreza sira ne’ebé mak presiza ho apoiu fundu husi Governu no mós halo advokasia ba membru sira ne’ebé enfrenta  problema iha sira-nia atividade negósiu.

Diretór Ezekutivu Aero Dili, Lourenço de Oliveira.

Iha fatin hanesan Diretór Ezekutivu Aero Dili, Lourenço de Oliveira, konfirma hanesan empreza nasionál enfrenta situasaun hotu no hakarak tebes atu dezenvolve ekonómia lokál sira iha rai-laran, tanba ne’e persiza Governu nia apoiu para bele tulun setór privadu sira kontribui ba kreximentu ekonómiku.

“Emprezariu Timoroan hotu-hotu pozitivu atu bele hadia buat ne’ebé ita seidauk halo no buat ne’ebé ita halo ona para lori ita nia rai ne’e di’ak ba future,” Lourenço de Oliveira hateten.

Iha fatin hanesan, Diretor GSA Citilink, Fernando da Silva  hatete espera iha tinan oin bele rekopra fila fali ekonomia tanba dadauk ne’e funu iha Médiu Oriente iha mos implikasaun indereita mos ba Timor Leste liu-liu liga ho folin kombustível.

“Espera iha 2026 nian sa’e maka’ás tan uitoan, maibé iha problema eskternal ne’ebé implika husi funu iha Médiu Oriente sei hamosu kauza ba iha global  tanba folin kombustível sae,” Fernando da Silva tenik.

Reportajen ekipa Rafa.tl

 

Written by: RafaFM

Rate it

Sé maka ita

Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.

Kontaktu sira
error: Content is protected !!