Ouvir RAFA Ritmo, Voz e Coração de Timor
todayJanuary 14, 2026 21 1
Myanmar Accountability Project (MAP) hamutuk ho reprezentante sira husi Komunidade Kristã Myanmar nian (Estadu Chin) hasoru malu ho Prezidente Repúblika Timor-Leste, José Ramos-Horta iha Palásiu Prezidensiál, Kuarta (14/01/2025). Imajen/Rafa.tl
DILI, RAFA.tl – Myanmar Accountability Project (MAP) hamutuk ho reprezentante sira husi Komunidade Kristã Myanmar nian (Estadu Chin), informa ba Prezidente Repúblika Timor-Leste, José Ramos-Horta, kona-bá abuzu direitus umanus sistemátiku junta militár iha Myanmar no keixa ne’ebé hato’o ba Ministériu Públiku Timor-Leste hodi husu justisa internasionál ba povu Myanmar.
Notísia relevante: MAP Hato’o Keixa iha Ministériu Públiku Timor-Leste Kontra Junta Militár Myanmar
Diretór ezekutivu MAP, Salai Za Uk Ling, ba jornalista sira iha Palásiu Prezidensiál, Díli, Kuarta (14/01/2026), esplika objetivu husi hasoru-malu ida-ne’e atu relata ba Prezidente Repúblika, José Ramos-Horta kona-bá krime kontra umanidade ne’ebé komete husi junta militár iha Myanmar.
“Ami hasoru malu ho Prezidente Repúblika hodi informa kona-bá abuzu direitus umanus sistemátiku iha fatin hotu-hotu iha Myanmar ne’ebé komete husi junta militár iha ha’u nia rai moris fatin Estadu Chin no iha país tomak Myanmar,’’ Salai Za Uk Ling hateten.
Salai Za Uk Ling relata katak iha sorumutuk ne’e, informa kona-bá Organizasaun Nasoens Unidas (ONU) nia servisu iha Myanmar liga ho ameasa ne’ebé akontese iha nasaun tomak. Ameasa ne’ebé intensifika, tanba forsa revolusionária manán fatin barak no husu junta hodi hamosu atake aéreu kuaze lor-loron.
Fatin akontesimentu sira ne’e maka hanesan iha ospitál, sentru ba ema deslokadu internu sira, igreja sira no fatin adorasaun sira seluk ne’ebé mai ho planu ida atu destroi.
Salai Za Uk Ling hatutan, hato’o mós ba Prezidente Repúblika José Ramos-Horta kona-bá kazu krime sira, ho provas ka evidénsia no krime sira ne’ebé hetan akuzasaun inklui violasaun ba grupu feto isin- rua ida; masakre ba ema na’in-sanulu, inklui Jornalista ida; labarik mane ida ho idade tinan sanulu-resin-tolu; ne’ebé entre ema na’in-ualu, nia kakorok ema tesi; oho mos pastor kristaun ida no diákonu na’in-tolu.
Atake husi aviaun, ida ne’e indiskriminadu hasoru ospitál ida, ne’ebé hamate pesoál médiku na’in-haat, ho pasiente na’in-haat no taka oi-oin hasoru uma kreda sarani nian.
Ho biban ne’ebé iha ekipa MAP, hamutuk ho Reprezentante-sira husi Komunidade Kristã Myanmar nian (Estadu Chin), agradese ba Prezidente Repúblika José Ramos-Horta ne’ebé fó ona tempu tomak hodi rona preokupasaun ba krime sira ne’ebé maka daudaun ne’e akontese hela iha sira nia nasaun.
“Ha’u hakarak agradese ba Prezidente Repúblika tanba fó tempu ho laran luak no envolve ami iha sentidu ida kle’an teb-tebes ho enkontru ida interlokutór, iha Timor-Leste matan been trizteza no solidária hatudu ona,” nia hateten.
Iha fatin hanesan Diretór Chris Guinnes hatete, pontu importante seluk ne’ebé sira hakarak esklarese katak pontu importante balu ne’ebé diskute ho Prezidente Repúblika maka kona-bá prosesu sira, prosesu ida-ne’e kamán, la’ós todan, iha orgaun internasionál ida ne’ebé hala’o servisu, evidénsia sira ne’ebé maka sei hato’o, iha ne’e no mos iha organizasaun direitus umanus, Ching nia fornese informasaun sira hodi bele ajuda kazu sira prosesu judisiaria iha Timor-Leste, espera ida ne’e bele tulun prosesu ida ne’e hodi levanta ba oin.
‘’Ami hotu konkorda katak, Timor-Leste iha sistema Judisiál ne’ebé independente tebes no ha’u labele ko’alia kona-bá saida mak Prezidente Repúblika sei ko’alia, maibé kooperasaun ida ne’e kontinua ba oin,” Chris Guinnes afirma.
Grupu ne’e iha esperansa katak sira nia prezensa iha Timor-Leste maski hetan negasaun justisa iha sira nia rai rasik, maibé espera katak sei hetan sentidu ruma atu hetan naroman ba situasaun ruma iha Myanmar.
Liga ho Timor-Leste nia situasaun rasik no fiar sarani ne’ebé iha sai hanesan fatin ida ba sira atu hakilar ba justisa, mundu sei rona no orasaun ba akuntabilidade sei hetan resposta.
Reportajen Ekipa Rafa.tl
Written by: RafaFM
todayFebruary 5, 2026 197 2
todayJanuary 23, 2026 98 1
Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.
Copyright Rafa.tl - Desenvolvido por Justweb.pt