Destaque

FIFA ho AFF Apresia Nilton Telmo Gusmão dos Santos Nia Lideransa iha FFTL

todayFebruary 9, 2026 49 3

Background
share close

DILI, RAFA.tl – Delegasaun Federasaun Internasionál Football Asosiation  (FIFA), Prezidente Asian Football Confederation  (AFC) no reprezentante ASEAN Football Federation (AFF),  Sábadu (07/02/2026), hala’o vizita ba Federasaun Futeból Timor-Leste (FFTL)  hodi haré kondisaun real ne’ebé Timor-Leste iha liga ba área desportu hanesan  kampu futeból no prosesu konstrusaun ba salaun auditóriu  no vizita mós loja ofisiál FFTL nian.

Notísia Relevante: Nilton Telmo Gusmão dos Santos, Re-Eleitu Ba Prezidente FFTL no Promete Eleva ho Haforsa Dezenvolvimentu Futeból iha Timor-Leste

Prezidente FFTL, Nilton Telmo Gusmão dos Santos entrega kamizola selesaun nasionál Timor-Leste nian ba prezidente AFF, Major-Jenerál Khief Sameth iha edifisiu FFTL, Sábadu (07/02/2026). Imajen/Rafa.tl

Hafoin delegasaun sira ne’e haré hotu kondisaun no fasilidade ne’ebé FFTL iha, reprezentante FIFA hanesan mós diretór FIFA Regional Asia and Oceania, Sanjaven Balasingam apresia  Nilton Telmo Gusmão dos Santos nia lideransa nu’udar  prezidente FFTL tanba halo mudansa signifikativu durante nia mandatu iha FFTL.

“Fasilidade FFTL nian iha mudansa ne’ebé di’ak, dezde prezidente foun señor Nilton nia lideransa halo mudansa ba FFTL iha kedas tinan kotuk, mudansa ne’ebé ita haré klaru, no prezidente Nilton mós iha planu atu harí estádiu no FIFA mós iha ona hanoin atu fó finansiamentu, tanba importante ba FIFA mak uma ba jogadór sira iha Timor-Leste, atu nune’e, bele lori futeból mai fali iha Timor-Leste, no ida ne’e mak oinsá atu  jogu iha uma rasik husi selesaun nasionál Timor-Leste iha projetu tuir mai,” Diretór FIFA Regional Asia and Oceania, Sanjaven Balasingam hateten.

Reprezentante FIFA ne’e mós hatutan,  Nilton Telmo Guamão merese duni assume kna’ar hanesan Prezidente FFTL tanba iha vizaun ne’ebé di’ak hodi lori futeból sai orgullu nasionál.

“Prezidente Nilton sei eleitu fali, tanba nia metin ona ho komunidade hadomi nia desportu iha Timor-Leste, no lori ona dezenvolvimentu futeból ba labarik sira, tantu feto no mane, ne’ebé iha talentu ba futeból, no ba  ha’u nia parte, lori prezidente FIFA, Sekretáriu Jerál FIFA, ami sente kontente ho mudansa ne’ebé Timor-Leste iha, no Prezidente Nilton ho fuan tomak no pro-ativu duni no sei apóiu tomak FFTL liu husi progresu dezenvolvimentu futeból iha Timor-Leste,” nia  afirma.

Prezidente AFF, Majór-Jenerál Khief Sameth mós agradese ba lideransa Nilton Telmo Gusmão dos Santos, tanba bele halo mudansa ba FFTL no prezidente AFC ne’e mós promete sei kontinua fó suporta ba FFTL atu nune’e dezenvolvimentu desportu iha Timor-Leste bele sai di’ak liu-tan.

“Maske Señor Nilton nia lideransa tinan ida de’it, maibé mai ha’u nia halo diferensa barak ba futeból Timor-Leste, ha’u espera nia sei lori buat di’ak ba futeból iha Timor-Leste. Mai ha’u la presiza fó tan rekomendasaun tanba nia iha diresaun ne’ebé mak los. Ami sei fó suporta másimu ba futeból Timor-Leste liu husi lideransa Señor  Nilton, no ami espera ho ami nia suporta bele hakbit no hadi’a liután futeból iha Timor-Leste” Majór-Jenerál Khief Sameth haktuir.

Iha fatin hanesan, Adjuntu Sekretáriu Jerál Federasaun Fútebol Timor-Leste,  Fernando Batista Xavier, afirma prezensa delegasaun FIFA, AFC ho AFF ne’e hatudu sinál pozitivu ba kompromisu  hodi apóiu infraesturtura no finansiamentu atu eleva di’ak liután Federasaun Futeból Timor-Leste ba futuru.

“Reprezentante husi FIFA mós iha, AFC, inklui AFF mai kedas ho nia prezidente ho Sekretáriu jerál, agora FIFA membru ezekutivu ida  mak reprezenta mai, tanba ne’e, sira na’in hira mai direta hodi haré,  atu nune’e , iha parte balu ne’ebé mak sira atu bele reforsa liután  liga ba iha ita nia infresturtura  no apóiu sira seluk tan,” Fernando Batista Xavier hateten.

Nia esplika, ba salaun auditóriu ne’e orsamentu husi AFC no mós sei buka tan patrosinadór  sira hodi apóiu hodi kompleta liután obra ne’e, no tempu badak sei hatene kombinasaun orsamentu ne’e husi ne’ebé, sei anúnsiu ba públiku, orsamentu husi AFC nia por-volta rihun $ 300 liu, ne’e mak sei utiliza atu konstrui edfísiu refere.

Iha oportunidade refere Prezidente FFTL Nilton Telmo Gusmão dos Santos, mós oferese uniforme Selesaun Nasionál Timor-Leste ba delegasaun ne’e iha ne’ebe uniforme ne’e kompleta kedas ho ida-idak nia naran.

 Tau Prioridade ba Infraestrutura no Atividade Juvinil

Hafoin re-eleitu, Prezidente Ezekutivu Federasaun Futeból Timor-Leste (FFTL), Nilton Telmo Gusmão dos Santos, hatete, sei tau prioridade ba infraestrutura no atividade juvinil durante mandatu tinan haat (2026-2030), atu nune’e, bele kria kondisaun adekuadu no prepara futuru jogadór iha Timor-Leste.

Prezidente Ezekutivu FFTL, Nilton Telmo Gusmão do Santos, iha nia diskursu hafoin re-eleitu liuhosi kongresu  eletivu FFTL ba dala-13  Otel Palm Spring, Fatuhada, Díli,  Domingu (08/02/2026),  promete durante mandatu tinan haat sei foku  ba infraesturtura  no atividade juvinil hodi fó espasu ida másimu ba dezenvolvimentu Futeból iha Timor-Leste ba oin.

“Para aleinde infresturtura, ita buka atu konsentra barak liu iha atividade juvinil sira, hanesan grassroots, tanba ita hatene katak, sei la prepara husi inísiu kedas, husi idade ne’ebé ki’ik liu, ita sei hasoru difikuldade nafatin iha ita nia ekipa selesaun señior sira, tanba ne’e mak servisu tinan haat ne’e ita nia konsentrasaun nian foku barak liu ba atividade juvinil no mós infraesturtura, maibé la signifika atividade futeból señior ita atu husik tih,a lae, ita sei kontinua partisipa nafatin atividade ajenda FIFA  AFC  no AFF nian, atu nune’e, ita mantein ativu iha atividade organizasaun sira nian, ida ne’e mak kompromisu tinan haat ne’ebé ita hanoin atu halo, maibé nia foku prinsipál mak atividades gretsroud no mós infraesturtura,” Nilton Telmo Gusmão dos Santos hatutan.

Prezidente FFTL ne’e afirma liután katak, sei kontinua tau atensaun no fó kondisaun ba Ekipa Selesaun Nasionál,  atu nune’e, jogadór sira  kompetetivu iha jogu sira, liu-liu iha jogu nível internasionál.

Ba Selesaun Nasionál, Nilton Telmo Gusmão dos Santos, hatutan FFTL kontinua halo nafatin esforsu hotu para atu kontinua fó kondisaun ba sira atu sira bele iha nível kompetetividade ida ne’ebé sufisiente atu bele kompete ho jogu internasionais ne’ebé sira partispa ba, tinan kotuk komesa hahú implementa teknolojia balu hanesan JP streking, para depois jogadór sira halo faze preparasaun bele hatene oinsá mak jogadór ne’e nia nível performa ne’e oinsá, la’os haré ho matan de’it maibé ajuda ho teknolojia.

“Investimentu sira ne’e ita halo atu bele tulun ita nia selesaun nasionál atu eleva sira nia kualidade, maibé  ita labele espera buat barak ba selesaun nasionál agora, tanba ita hatene muitu bem katak, ita prepara, rai seluk mós prepara, maibé sira prepara mai kedas husi idade ida ki’ik oan, ita lae, atividade desportu rai laran mós la’o dalaruma mate tiha, la’o fali, buat sira ne’e hotu mak ita buka atu tinan haat ne’e  ita organiza hodi ita iha siklu ida ne’ebe kontinua, atu ita nia atividade futeból la’o regularmente  hodi bele fó kapasidade sufisiente bai ta nia jogadór sira,”  nia tenik.

Nilton Telmo Gusmão dos Santos, re-eleitu nu’udar prezidente ba FFTL  períodu 2026 to’o 2030, liu husi aklamasaun husi asosiaaun membru FFTL hamutuk 21, kompostu husi Asosiasaun Futeból Munisipál 14, asosiasaun Futeból Profisionál  lima (5), klubu kampiaun primeira no Segunda divizaun rua (2).

Asosiasaun membru sira halo mós votu aklamasaun hodi hili vise-prezidente FFTL Tenente-Jenerál Domingos Raúl “Falur Rate Laek” no Komité Ezekutivu na’in-lima; Komisáriu-Jerál Polísia Henrique da Costa (membru), Engrácia Pimental Fernandes (membru), Faustino Godinho da Costa (membru), Domingos dos Santos Caeiro (membru) ho José Luís de Oliveira (membru).

Reportajen ekipa Rafa.tl

 

Written by: RafaFM

Rate it

Sé maka ita

Harii husi Nilton no Akita durante tempu susar sira hafoin referendu, Rádiu Rafa mosu nu’udar símbolu esperansa no rekonstrusaun iha Timor-Leste. Ida-ne’e maka estasaun rádiu dahuluk ne’ebé mosu hafoin independénsia, halibur foin-sa’e sira, habelar ksolok, no fó lian ba jerasaun foun, maski bainhira barak sei hela iha uma ne’ebé halo ho ahu-ruin hafoin destruisaun ne’ebé kauza hosi violénsia ne’ebé mosu hafoin referendu 1999, iha ne’ebé timoroan sira vota atu haketak hosi Indonézia no harii nasaun ida ne’ebé independente no livre.

Kontaktu sira
error: Content is protected !!